Här kommer en glimt av vad som ska bli en festklänning jag ska bära på ett bröllop. Det har varit lite tajt att hinna med att sy den, eftersom jag dels är bortrest och har fullt upp med mycket annat. Allt har klumpat ihop sig, så det blir bra att avsluta allt klump med en härlig bröllopsfest. Men det har känts lite galet att sy en festkläning om kvällarna när jag har så mycket annat brådskande att göra.
När jag var vid Jofotex sist hade jag lite bråttom, eftersom mitt resesällskap satt ute vid bilen och väntade, med två sovande barn. Så när jag gick förbi festtygshyllan, hann jag inte titta så noga, men fick syn på detta finfina tyg, som jag genast grabbade. Jag vet att detta tyg passar mig och mina färger. En favoritfärg på mig helt enkelt. Jag slängde ett öga på de guld/bruna tygerna som också var fina, men insåg att det skulle ta lite tid att hitta ett.
Mönstret är ett Simplicity, som jag bläddrade fram medan mina tyger klipptes till. Inte ens där hade jag tid att stå o välja, så det blev en modell av klänning (ärmlös) som jag vet att jag passar bra i. En fodralklänning med andra ord. (Mönstret kommer på bild framöver)
Jag började med att sy upp en provkläning i ett bomullstyg jag hade, för att prova modellen. Och det kan jag säga, att det är bra om man har rätt storlek på mönstret så att inte allt behöver göras om. Nu var mönstret uppdelat i två delar, där del ett gick till storlek 38 och den andra delen bröjade vid storlek 40. Svårt att välja eftersom jag pendlar mellan dessa storlekar. Jag valde storlek 40 och det var fel!! Så allt har tagit dubbelt så mycket tid.
När jag lägger ut mönstret upptäcker jag att det är några trådar i ett löv som har ett fabrikationsfel. Trådarna är alldelss ihoptovade på avigsidan, och saknas på framsidan. Panik panik, eftersom det hamnar uppe på ryggen. Det var dessutom otroligt många infodringar och extrabitar som skulle ha mellanlägg.
Men jag mejlar med Jofotex så det ordnar sig. Jag får trolla med knäna och letar i mina gömmor och hittar fantastiskt nog en silvertråd, så jag får helt enkelt brodera dit några extra-nerver på bladet. Pilligt eftersom silvertråden är halkig och vill inte det jag vill, men med envishet så går det hyfsat.
Här är sidodelarna och inskärningen ihopsydda, och den vita lappen vid halsen är en inte ännu vänd infodring. Halsringningen saknas också. Eftersom det inte var rätt storlek på mönstret så var det bara att ta in och till det behövde jag hjälp. Tur att
Botilda hade tid med ett besök ute vid hennes sommarstuga - och barnen fick leka ihop också!
Det blev inte så myckt kvar av tyget, några små rester, det var allt. Saken är den att jag hade missat att klippa ut en infodring på halsringningen, och får ta till en bit som var kvar längst ut mot stadkanten. Man kan säga att jag har hushållit rätt bra med tyget.
(Notera den typiska godispåsen, som gör mig sällskap om kvällarna ;-p 
Det tar sig, nu är kragen klar och jag är så otroligt förvånad över den fina passformen runt hals och axlar. Nu är det bara den läskiga dragkedjan bak i ryggen kvar och så fållen. Men fållen är ett litet bekymmer i dragkedje-sammanhang. Nu tänker jag i alla fall inte sy den i natt, så den får vänta till i morgon.
Jag avslutar dagens inlägg med devisen -
Det man kan skjuta upp till morgondagen, ska man skjuta upp! :-D
Familjen M tog dessa härliga bilder. 
Bara för lite kul gjorde jag en tröja med en applikation i form av hjärta på. Det jeans-blå tyget kommer från 
Det blev också två gympa-linnen i det supermjuka 
Galleri Hemsytt
Det blir också en och annan trikåklänning med trumpetärm. Klänningen får naturligtvis heta "Trumpetklänningen". Storleken är mellan 110-120. Jag sätter en lapp med stl 110, så finns det växmån i klänningen.
Jag började med ett lätt parti. Ovanför dörren. där kan det väl ändå inte bli så mycket fel. Jahaja, sen kom raskt en dosa, lysknappar och stickkontakt. Det var bara att bryta strömmen och sätta igång med att tapetsers - så får vi se hur det går. Si det gick riktigt bra. 
Nu tar jag nästa svåra parti - mellan rören till elementen, nästa stickkontakt och nu är det bara raksträckan fram till mål. Den långsida som är överhoppad - det är där det spännande kommer upp i turkos överraskning.
Regnbågstajtsen
